torsdag 17 juni 2010

Vintertider

Helt plötsligt är det vinter. Temperaturen sjunker till 15-16 grader nattetid. Och det blir svinkallt, jag lovar. Otänkbara saker som fleece-filt och långärmat blir med ens absoluta nödvändigheter. För att inte tala om pashmina-sjalarna! Men dagarna tillbringas fortfarande strumplöst och kortärmat. Jobbar jag på med min skottkärra och/eller machete kan det bli svettigt, rentav.

Jag måste tillstå att det är skönt med litet lägre temperaturer, framförallt så sover jag mycket bättre. Och mer. För vad ska man ta sig till om de kalla kvällarna? Den enda varma platsen är ju under rosenfiltarna.

De senaste dagarna har Santa Rita invaderats av traktens alla lösdrivande hundar. Vi har haft Grandona, Hassan, Pinguinho och Lobo på besök. Jo, det är jag som namngivit dem. Dagtid gör de inte många knop, de gräver en liten fördjupning i jorden och sträcker ut sig. Rör litet på huvudet om jag rör mig i riktning mot huset. Det kan ju trilla ut någon liten läckerbit, vem vet?

Jag vet ju dock bättre än att mata dem, sa jag låter bli. Men om jag finge råda skulle jag nog ta hand om dem allihop. Men vi är ju två, rentav fyra, om det här. Prinsessan och Mona är inte heller självklart förtjusta.

Jag har fått in några bra förslag på användningsområden för hönshuset. Det bästa hittills kommer från Lisa som föreslår att det borde gå bra att förvara en gummiklädd intendent där. Tack, Lisa!

I övrigt håller jag på med att stänga ned inför min förestående Sverige-resa, har dock litet svårt att föreställa mig en annan tillvaro än denna.

Och apropå denna tillvaro så deltog jag i det årliga firandet av Santo Antonio i den lilla kyrkan i lördags. Det var hur mycket folk som helst, till och med borgmästaren var där. Alla kände alla, och nu känner alla mig. I alla fall till utseendet. Dessutom var jag nära att ropa in en kalv på 600 kg på auktionen som hölls. Man får se upp med blickar och gester i de här sammanhangen...

Värst av allt var dock att jag glömde att ta med mig kameran. Det fanns mycket att dokumentera, om man så säger. Yihaa!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar