Saker som förpestar tillvaron

Vaknade litet negativt i morse, och det verkar som om det håller i sig. Det som väckte mig i gryningstimmen var ett konstigt, krunchigt ljud. I dimmorna mellan vaken- och medvetslöshet tog det ett tag innan jag lyckades lista ut vad det var. Resolut öppnade jag fönsterluckan, och, javisst! 15 centimeter från mig stod en av grannens hästar och betade.

Till saken hör nu att hästar inte är några favoritdjur. Och det faktum att grannens åtta hästar titt som oftast tar sig igenom avspärrningarna för att gnaga på mitt goda, saftiga gräs gör att jag tvingas konfrontera rädslan dagligen. Nu har jag kommit så långt att jag vågar köra iväg dem. De är ju flyktvarelser, vilket underlättar.

Tänker nu fortsätta med mer minus-saker i min vardag:
Byråkrati
Machismo
Insekter, som alla vill ha en bit av den kaka jag verkar utgöra:

• alla slags myrjävlar
• alla slags flugjävlar
• alla slags myggjävlar
• alla slags geting-, humle, bi- och bromsjävlar
• alla slags spindeljävlar
• alla slags skalbaggsjävlar

Kortsiktigt tänkande
Förkylningsvirus

Under påskhelgen kalkade jag mitt hus på in- och utsidan. Det regnade en del, så det tog längre tid än beräknat. Ett lager till behövs för att det ska bli riktigt fint. Sen ska jag anlägga gräsmatta runt hela huset. Dels för att det är fint, men dels också för att binda jorden.

Enligt god brasiliansk tradition är gårdsplanen en plätt jord som är kliniskt fri från all växtlighet. Det är den delen som jag sopar löv på varje dag. När det regnar medför det att skyfallen drar iväg med en god andel av den jord som ligger bar, och det bildas djupa bäckfåror som man får skotta igen efter regnet. Nu hoppas jag att en karftig gräsmatta kommer att göra susen. Förutsatt att hästarna låter den växa ifred...

Finns det något sätt att permanent skrämma bort dem? Tacksam för råd och stöd i dessa dialektiska språng.