Allt som ska vara vaket är det också, inklusive de förhatliga bladskärarmyrorna som jag försöker utrota. Det går sådär. Jag går runt med munskydd och giftspruta och tror att nu, nu är det sista attacken. Men dagen därpå är det nya hål i marken och nytt myrliv på gång. Men jag hoppas på att trägen vinner, har något slags inre motstånd mot själva dödandet. Det bär emot.
I övrigt ligger dagen blank som ett nyöppnat Word-dokument: Que será, será.

Här bor de bra, myrorna, i skuggan under apelsinträd och kaffebuskar. Det är de rödare högarna som markerar ingångar till deras rike.
Svenska myror tycker inte om kaffesump!
SvaraRaderaUndrar hur det är med de brasilianska?