torsdag 8 juli 2010

I en sal pa lasarettet

Ja, har ligger jag nu och kan inte sa mycket annat. Fick mitt nya vansterkna i onsdags, och har i princip sovit sedan dess. I eftermiddag blir jag troligen utskriven, och imorgon bar det av till mitt alskade Namdo. Om vadret haller vad det lovar kommer min rehabtid att bli alldeles, alldeles underbar.

Snabba byten av verkligheter. Santa Rita kanns mer som nagon slags drom just nu. Konstigt. Jag har traffat en del vanner och visat bilder. I samband med detta har jag begripit storleken pa min galenskap, men ocksa att mitt livstema annu en gang bevisats: Hon visste inte att det var omojligt. Darfor gjorde hon det.

Och: Dodar det inte sa hardar det...

Till alla mina foljare och lasare: Tack for tumhallningar och omtankar! Ar overtygad om att de har haft inflytande pa min process. Ha en riktigt harlig sommar!